this I did not intend

Jag har aldrig känt mig så gammal som när jag tryckte på ”beställ”-knappen för att köpa broddar till mina kängor. Under den fjortondels sekund som klicket från musen varade så åldrades jag lätt 40 år, och håret gråsprängdes direkt. Tacka den som skapade internethandel, det besparade mig besväret att tvingas dra till med ”eh, ja, mormor har ju halkat, och brytit lårbenshalsen igen, men nu slipper hon det i fortsättningen”-lögnen i affären, men jag måste erkänna att tanken att maila företaget och dra samma bortförklaring var aldrig långt borta.

Hur som helst så hade all is smält undan lagom tills jag fått hem och skulle få testa broddarna (usch, jag får en känsla av obehag av att bara skriva ordet), men pessimisten i mig sa att det var bara en tidsfråga innan jag skulle få användning av dom igen. Mycket riktigt, och igår när jag skulle gå till jobbet så skulle de få gå igenom halkans eldprov. Eh, isprov. Jaja, skit samma.

Broddarna (iiiihhhhh) funkade alldeles utmärkt. Så bra, faktiskt, att jag numera letar efter is på vägarna att utan oro knalla på istället. Att halka är numera ett minne blott för mig, vilket känns bra som fan, men jag är orolig över vad för effekt broddarna (ughhhh) har på mig som person.

Bara några meter hemifrån igår så såg jag en glad tjej komma löpandes mot mig, och med ett skinande glatt leende sprang hon förbi mig och min första tanke var ”Jaha, vad ser du så jävla glad över? Du är ju ute och springer i kylan, din lymmel. Peh, dagens ungdom. Stanna inne i värmen, era jävla kanaljer!”

Ehhhh….

Precis, jag fruktar att jag förvandlas till en 67-årig, bitter, tjurig pensionär när jag bär broddarna (uffff) på fötterna. Ni förstår hur fruktansvärt rädd jag blev när tog av mig skorna på jobbet, blev mitt vanliga jag igen och reflekterade över vad som hänt. Snacka om Jekyll & Hyde-scenario.

Lyckligtvis har jag bara dom på mig till och från jobbet, så merparten av min vakna tid så förblir jag samma goa Ricard, tack och lov. Hoppas mitt pensionärs-alter-ego håller sig på sin sida. I broddarna (uff).

Annonser

längtan skala 3:1

Denna förbannade snö! Just när gatorna blivit torra nog för att cykla så kommer helvetet tillbaka. Jag tyar inte detta mer!  Jag TYAR det inte!

Fast på plussidan så verkar det som om mitt fotont har gått över. Jag har inte lika ont nu i alla fall, bara lite grann. Fast med min tur så kommer jag med största säkerhet halka imorgon igen och få samma skada. :D Alla tiders!

Har fantiserat en hel del om resan de senaste dagarna, och jag blir glad bara på tanken att få vara borta i tre veckor i en bungalow vid stranden. Jag får nog dock tänka om mitt datumval, då mellan jul och nyår så är det tydligen monsunsäsong i Malaysia. Jag gillar visserligen regn, speciellt när det är varmt, men tanken på sol är aningen mer tilltalande och mycket roligare. Det är del vänner som verkar vilja hänga med på resan också, vilket jag varmt välkomnar. Riktigt roligt. :)

Efter i natt så kommer jag vara ledig i fyra dagar. Ska eventuellt till Jönköping imorgon med Jenny och hälsa på en gemensam vän, Sara.

Nu ska jag drömma mig bort en stund. Jobbet får vänta. Moahahahaa!

haltar/halkar fram

Nu har jag vart så där lat igen! Ber om ursäkt för det, mina kära läsare. Har ett nytt arbetsschema som jag håller på att vänja mig vid, vilket är lättare sagt än gjort. Om nån vecka eller två så kanske jag är igång med bloggandet igen.

Jag har ont i min högra fot. Förra veckan, i fredags, så halkade jag på väg till jobbet och drattade på ändan, och jag måste ha vridit till foten på nåt vänster, höger, eller nåt annat håll för sedan dess så har det gjort ont. Jag har köpt Voltaren-kräm för att lindra smärtan, men på jobbet så kan jag inte gärna kleta på Voltaren på foten om det skulle komma en gäst. Ser inte så fräscht ut alla gånger. Så jag håller mig till Ipren när jag jobbar. Funkar riktigt bra, smärtan övergår till ett mycket tolerablelt kittlande istället. Det kan jag leva med. Jag är ledig fyra dagar på raken från lördag, så jag ska försöka vila foten så att den läker, men jag hittar förmodligen en ursäkt att inte låta den göra det. :P

Det har kommit upp en lapp på jobbet om att vi ska lämna in önskemål på under vilka veckor vi vill ha vår semester. Har inte funderat så mycket på det än, men vi har till den första februari på oss att bestämma det. Jag är fortfarande inställd på planen jag nämnde i mitt förra inlägg, men jag är inte lika säker på vilka datum det ska infalla på. Jag har dock mer eller mindre bestämt mig för vilket resmål det blir; Malaysia. Det verkar vara mest prisvärt, och skönast.

Nu ska jag återgå till mina sysslor. Tjo.

hemskt hemskiga hemskheters hemskheter

Snart är ledigheten över, och det är dags att återvända till verkligheten. Jag planerade att ha läst ut Cloud Atlas, som jag köpte för ett tag sedan, innan jag skulle återvända till jobbet, men jag har bara hunnit med ca 100 av de 509 sidorna boken innehåller. Jag har vart alldeles för lat på sista tiden. Jag lägger allt ansvar på det hemska, hemska, hemska, ohyggliga, hemska vädret. Sa jag att det var hemskt? För det var det. Hemskt, alltså.

Det hemska vädret, som är hemskt, har fått mig att forma en semesterplan i alla fall. Jag planerar att bara ta ut två veckor semester i sommar, sen sparar jag resterande tre veckor. Jag ska även maximera mitt kapitalsparande till bristningsgränsen, leva med så minimala utgifter som möjligt. Sen när kylan slår till till nästa vinter, ska jag plocka ut mina tre veckor och förhoppningsvis spendera jul, nyår samt dagarna däremellan på betydligt varmare breddgrader. Förhoppningsvis ett par dagar efter nyår också.

Nåväl, vi får se hur långt jag kommer med mina planer. Mycket kan ju hända tills dess. Det är en fin tanke i alla fall.

Nu ska jag fortsätta läsa i Cloud Atlas innan Jenny kommer förbi och hälsar på.

post-nyår

Japp, jag lyckades bli frisk i tid till nyårsafton. Spenderade den tillsammans med gamla vänner från Kärda. Mycket trevligt. Skulle slänga upp bilder därifrån, men jag har blivit förbjuden att lägga upp bilder, så jag låter bli.

Igår hade vi möte hela dagen på jobbet. Ägarna har anlitat en konsult som ska se över och sanera hela verksamheten med vår hjälp, och vid den 25:e ska vi ha allt färdigt. Känns som om det är lite för kort period att göra detta på. Vi hade två-tre punkter av ca 15 avklarade när vi lämnade mötet. Nog för att det säkert är genomförbart, men jag tror inte att man tjänar mycket på att något sånt här ska stressas igenom. Nåväl, bara att jobba på och hoppas att det ger resultat. Jag är dock ledig fram till den 12:e fortfarande, så jag kan gotta mig lite fortfarande.

Var och simmade för första gången i år. När jag var klar så kände jag mig helt färdig. Det kändes att man inte vart där på ett tag nu, men jag ska försöka se till att gå lite oftare i fortsättningen. Det är så skönt. :)